Om projekt

 
Läs för barnet
 

Material för Läs för barnet

Faktamaterial kan skrivas ut och sprids som behövt:
Tulosta faktat suomeksi

Läs för barnet på svenska
Lue lapselle englanniksi Facts in english
Lue lapselle viroksi Eesti
Lue lapselle venäjäksi русский
Lue lapselle arabiaksi بالعربية
Lue lapselle soraniksi سۆرانی
Lue lapselle somaliaksi Soomaali
Lue lapselle espanjaksi Español

Läsmåttet (pdf)

Tryckt material för barnrådgivningar

Läscentrum har sammanställt ett materialpaket för barnrådgivningar. Material för Läs för barnet har producerats på svenska och finska. Läsmåttet lämpar sig för barn i åldern 0-6 år, fakta för föräldrar och proffs.

Läsmåttet berättar vi om läsning för barn i olika åldrar. Du kan hänga upp Läsmåttet på väggen i till exempel barnkammaren eller på biblioteket. På Läsmåttet finns Päivi Heikkilä-Halttunens uppgifter om barns läsning i olika skeden. Måttet har en egen illustration i original och en dikt av Annika Sandelin skriven för det här ändamålet. På måttets andra sida, som är på finska, finns en dikt av Hannele Huovi.  Läsmåttet har delats ut på barnrådgivningar, bibliotek och daghem, sammanlagt ca 10 000 stycken, och responsen vi fått lovar gott.

Allt material kan beställas från Läscentrum, asiakaspalvelu@lukukeskus.fi. Man kan presentera och dela ut material till exempel vid biblioteksevenemang, föräldrakvällar på daghem eller barnrådgivningar. Många kommuners barnrådgivningar delar ut läsmåttet till familjer.

 

Om projekt

Läs för barnet är ett projekt som inspirerar småbarnsföräldrar att läsa högt för sina barn och upplyser dem om hur viktigt det är att få vara med om högläsning. När du läser högt utökar du barnets ordförråd, stöder den emotionella utvecklingen och bidrar på ett avgörande sätt till barnets framtida skolframgång och läskunnighet.

Grunden för läsvanorna och läskunnigheten läggs under småbarnsåren. Föräldrarnas inflytande på barnens läskunnighet är störst när barnet inte ännu kan läsa själv. Hemmet har stor betydelse för barnets läsvanor: finns det böcker i hemmet, värdesätter man läsning och hör biblioteksbesök till familjens vanor? Barn från hem där man läser mycket har som tre-åringar hört 20 miljoner fler ord än barn från kulturellt fattigare miljöer.

kuva2

Barn, som hört många berättelser, rim och ramsor, har bättre skolframgång än de som inlett sin skolgång med magrare litterär vägkost. Om barnet har bättre grundläggande färdigheter redan då hon eller han eller hon inleder sin skolgång – kan läsa enstaka ord och meningar, skriva bokstäver och något ord – kommer hens läskunnighet att ligga på en högre nivå också senare.

IMG_16552_tuplat_muokattu

Bakgrund

Läs för barnet kom till för att det fanns ett behov av ett projekt av det här slaget. Läscentrum blev kontaktade av proffs inom småbarnsfostran och barnrådgivningarna för att man var orolig för att föräldrar läser allt mindre högt för sina barn, och att det blir allt svårare att tala om läsning på ett meningsfullt sätt så att det skulle ha någon effekt. Om man eftersträvar att behålla finländarnas läskompetens på en fortsatt hög nivå borde föräldrarna få kännedom om läsning redan före barnet fötts eller när det är nyfött. I andra europeiska länder (åtminstone i Storbritannien och Tyskland) sörjer man för att föräldrarna får kunskap, material och guidning i hur man läser för barn i samband med besök på rådgivningarna. I Finland delades motsvarande material ut för 35 år sedan. Dagens 30-åringar är goda läsare.

Det finns ett samband mellan läsning, skolframgång och en positiv inställning till skola och inlärning. Barnets ordförråd växer och blir mer mångsidigt. Högläsning i småbarnsåren påverkar barnets läsvanor för resten av livet. Barnet blir mer socialt, får rikare fantasi och bättre inlevelseförmåga om någon läst för och med det. Nu finns det ett omfattande och pålitligt material om läsfostran.

Föräldrarnas betydelse för barnets läsning har störst betydelse innan barnet lär sig läsa själv. Trots att man läser rätt flitigt i de finländska hemmen, är det av avgörande betydelse för barnets läs- och språkutveckling att man läser regelbundet och att man stöder läsning. Utöver högläsning kan man ha stöd av rim och ramsor, lekar, spel och berättelser. Barns tidiga läsning har varit föremål för undersökningar i bland annat Pirls-rapporten år 2011. Där fanns frågor om hur ofta barn före skolåldern fick höra högläsning, fick höra sagor berättade för sig och hur ofta man sjöng tillsammans, lekte finger- och bokstavslekar, samtalade om saker man gjort tillsammans eller läst, ritade bokstäver och skrev ord, läste högt skyltar och etiketter. De barn som hade föräldrar som bockade för fem punkter eller fler hörde till gruppen ”ofta tidiga erfarenheter”.

I Finland var det bara en dryg fjärde del av föräldrarna som hörde till den här kategorin. I Sverige var andelen 34 procent och i Ryssland hela 60 procent.

Det är ändå värt att framhålla att uttrycket ”bara 25 procent av föräldrarna i Finland läser ofta högt för sina barn” avser just de här mångsidiga språkliga aktiviteterna. En betydligt större andel av föräldrarna läser böcker för sina barn. Ny statistik publiceras i samband med resultaten från Pirls-resultaten i december.

Mer forskningsresultat om barn och läsning: Fem fakta om barns och ungas läsning (Lukukeskus-Läscentrum)

Läs för barnet pilottest

”Föräldrar har tagit väl emot Läsmåttet. För oss vid barnrådgivningen har det varit ett fint stöd när vi talar om vikten av att läsa högt för barn i alla åldrar.”

Hälsovårdare på Barnrådgivningen i Forssa

10 pilotkommuner. Med Tyrnävä, Humppila, Jockis, Forssa, Ypäjä, Tammela, Storå, Ruovesi, Kortepohja och Valkeakoski gjorde vi en överenskommelse om att dela ut material till en årsklass barn. Enligt responsen har materialet varit ett bra stöd i personalens arbete att påminna föräldrarna om vikten att läsa högt för sina barn och det har blivit väl mottaget, det har gällt speciellt läsmåttet.

Bekanta dig med pilotutredningen (pdf på finska)

Projektet Läs för barnet förverkligas som ett samarbete mellan Läscentrum, Svenska kulturfonden och WSOY:n kirjallisuussäätiö.