1. Barn börjar inte läsa utan läsande förebilder

Hemmens roll för barns läsutveckling blir allt större. I den färska Pirls-undersökningen framgår det att vid sidan av familjens socioekonomiska status, har föräldrarnas läsvanor och inställning till böcker en avgörande betydelse för fjärdeklassisternas läskompetens. [1]

Det första steget för att få barn att läsa är att själv läsa. Föräldrarnas egen läsning har stor betydelse för hur de kan stöda sitt barn och hurdana förebilder de är. Föräldrarnas stöd och uppmuntran och den tid föräldrarna lägger ner på läsning avspeglar sig direkt i barnens kompetens. [2]

Det är oroväckande att en allt större del av föräldrarna inte tycker om att läsa. Föräldrarnas attityd till läsning kan gå i arv. Samtidigt som föräldrars inställning till läsning har förändrats och blivit mer undvikande har andelen elever som tycker bara lite eller inte alls om att läsa ökat. [3]

Att läsa högt för sitt barn är ett av de mest effektiva sätten att påverka hens läsvanor. Enligt en undersökning bland finländska föräldrar till barn i två-tre-årsåldern läser drygt 30 procent av mammorna och under 25 procent av papporna högt för sina barn. [4]

Förebildernas betydelse är särskilt stor för pojkar. När pappor läser högt för sina söner stärks dessas läsmotivation. [5] Enligt en tysk undersökning har pappors regelbundna högläsning stor betydelse för sönerna. 44 procent av de pojkar som hade fått höra högläsning tyckte om det. Av de pojkar som man inte läst högt för tyckte bara 24 procent om att läsa. Högläsning har inte samma avgörande betydelse för flickor. Mer än hälften tyckte om att läsa oberoende, och av dem som fått höra högläsning var andelen som tyckte om att läsa hela 63 procent.

Det är viktigt att göra lässtunderna till en naturlig del av vardagen. Viktigare än vad man väljer att läsa, är att man tillbringar tid tillammans, att barnet stiftar bekantskap med böcker och ser läsande vuxna. Om de vuxna intresserar sig för böcker och texter förmedlas intresset till barnet.

Redan antalet böcker i hemmet fungerar som modell för läsning och har ett samband med barnens läskunnighet. [6, 7] Läsning är ändå inte en fråga om ekonomiska tillgångar: Det går bra att låna böcker från bibliotek.

Utöver föräldrar kan också andra närstående vara läsande förebilder. Till exempel far- och morföräldrar, och gudföräldrar kan göra läsning till ett gemensamt intresse med barnet. Läsfaddrar är ett projekt där seniorer besöker skolor för att läsa tillsammans med elever som har lässvårigheter. [8]

[1] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[2] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[3] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[4] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (2018). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni 1-2/2018. VUOKKO-tutkimus tutkii vuorovaikutusta, kasvua ja oppimista. Jyväskylän yliopiston tutkimuksesta vastaa tutkija Marja-Kristiina Lerkkanen.
[5] Duursman Elisabeth: The Effects of Fathers’ and Mothers’ Reading to Their Children on Language Outcomes of Children Participating in Early Head Start in the United States. Fathering: A Journal of Theory, Research, and Practice about Men as Fathers. Vol 12, No 3, 2014.
[6] Vorlesestudie 2011: Die Bedeutung des Vorlesens für die Entwicklung von Kindern. Stiftung Lesen 2011.
[7] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA 2012 tutkimustuloksia. OKM 2015:6.
Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016).
[8] Niilo Mäki Instituutin Lukumummit ja -vaarit.

2. Varför är tidig läsning oersättlig?

Barnets första år är av avgörande betydelse för hens språkliga utveckling och läskompetens. Om man börjar med högläsning för babyn har det stor betydelse för en hur god läsare hen blir som ung och vuxen. [9]

Redan en nyfödd njuter av högläsning, rim och ramsor. När man följt med barns ögonrörelser har man kommit fram till att babyn har ett större ordförråd än man tidigare trott. [10]

Under graviditetens senare del minns fostret vad hen hört. En nyfödd känner igen sitt eget modersmål [11] och försöker jollra på det språket [12]. Under det första levnadsåret riktar babyn in sig på sitt modersmål. Ju bättre babyn lär sig känna igen modersmålet och kommunicera, desto bättre är förutsättningarna för framtiden. Av den här anledningen är det bra om man kan stöda språkutvecklingen redan från och med babytiden.

Babyn behöver äkta interaktion som stöd för sin språkutveckling; social respons som till exempel leenden från föräldrarna stöder inlärning. [13] Läsning är ett bra sätt att praktisera positiv interaktion som stöd för språkinlärning.

Man kan träna barn i problemlösning genom att läsa högt. Rimmens och ramsornas rytm, tillsammans med föräldrarnas röst och melodi stöder babyns språkutveckling. [14] Situationer där båda riktar sin uppmärksamhet på samma saker, till exempel bilder och textavsnitt bidrar till att utveckla babyns ordförråd. [15] För språkutvecklingen är det viktigt att den vuxna poängterar centrala drag i talet som intonation och upprepningar. Det är också bra att peka ut föremål och fenomen i omgivningen och namnge dem. När man läser högt sker det här så att säga av sig själv.

För barn i lekåldern erbjuder berättelser och sagor en trygg miljö där man kan undersöka egna känslor och rädslor. Barnets sociala kompetens, fantasi, inlevelseförmåga och empati stärks. Barn som regelbundet får höra högläsning har en bättre utvecklad rättskänsla och klarar sig bättre i grupp. [16]

Hela familjen drar nytta av högläsning, den stärker känslan av samhörighet, förbättrar förmågan till interaktion mellan barn och de vuxna och hjälper också den vuxna att få syn på vad som intresserar barnet. [17] En daglig godnattsaga är ett bra sätt att göra högläsning till en återkommande ritual.

Högläsning för barn har samband med bättre skolframgång och en positiv inställning till skolan och inlärning. Enligt en tysk läsundersökning gick 83 procent av de barn som någon läste högt för dagligen gärna till skolan. 43 procent av de barn man sällan läste för gick gärna till skolan. Barnets ordförråd och blir mångsidigare vid högläsning.

Sammantaget kan man att det för barnets framgång i livet har större betydelse hur mycket hen fått höra högläsning, än familjens socioekonomiska status eller föräldrarnas utbildningsnivå. [18]

Hemmet, en kvalitativ småbarnsfostran, en bra skola och biblioteksväsendet ger tillsammans ramar och möjligheter att väcka och utveckla intresse för läsning. Läsningen utvecklas bara genom att läsa, aktivt och mångsidigt. Läsvanor som grundats i barndomen påverkar hur vi läser när vi är unga och vuxna.

Läscentrums projekt Läs för barnet strävar efter att sprida fakta om läsningens betydelse via barnrådgivningar på ett demokratiskt och jämställt sätt till alla familjer i Finland. [19]

[9] Dunst, Simkus, Hamby: Effects of Reading to Infants and Toddlers on Their Early Language Development. CellReviews Vol. 5 Nr. 4. 2012.
[10] Bergelson & Swingley: At 6-9 months, human infants know the meanings of many common nouns. PNAS 2012.
[11] Moon, Lagercrantz, & Kuhl: Language experienced in utero affects vowel perception after birth: a two‐country study. Acta Paediatrica 2013.
[12] Mampe, Friederici, Christophe, Wermke: Newborns’ Cry Melody Is Shaped by Their Native Language. Current Biology 2009, Vol. 19. Is. 23.
[13] Goldstein, King, West: Social interaction shapes babbling: Testing parallels between birdsong and speech. PNAS no. 13, 2003
[14] Oppiva vauva -hanke, Tutkijat Emma Suppanen ja Sari Ylinen. Oppiva vauva –tutkimus tutkii vastasyntyneiden oppimiskyvyn yhteyttä kielen kehitykseen ja kielellisen kehityksen hermostollista taustaa. Helsingin yliopiston tutkimuksessa on mukana myös Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri (HUS). Tutkimuksesta vastaa dosentti Sari Ylinen.
[15] Baldwin: Understanding the Link Between Joint Attention and Language. Joint Attention – Its Origins and Role in Development, 1995.
[16] Vorlesestudie 2015: Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln. Stiftung Lesen 2015.
[17] Heikkilä-Halttunen: Lue lapselle! Opas lasten kirjallisuuskasvatukseen, Atena 2015.
[18] Vorlesestudie 2015:Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln. Stiftung Lesen 2015.
[19] www.luelapselle.fi

3. Hur motiverar man barn och ungdomar att läsa?

Trots att läskompetensen har hög nivå i Finland, är elevernas läsmotivation låg. [20] Enligt en färsk opinionsundersökning är det få finländska barn som är intresserade av att läsa, skriva eller ägna sig åt ordkonst. [21]

En god läskompetens förutsätter att barnet tycker om att läsa. En positiv inställning till läsning ger en positiv spiral: Ett barn som trivs med att läsa, läser mer. Det gör att barnet blir allt skickligare på att läsa. En god läskompetens ger fler upplevelser av att lyckas och stärker den positiva attityden till läsning. [22] En god läskompetens ger förutsättningar att lyckas också i andra skolämnen, som till exempel matematik.

Hemmen har den primära rollen som igångsättare för läsivern; till och med antalet böcker hemma har en avgörande betydelse för barnets läskunnighet och –kompetens. [23, 24]  Förutom atmosfären i hemmet, har skolornas litteraturfostran en stor betydelse för barnens och ungdomarnas läsmotivation. Lärare har lika stor inverkan på elevernas läsmotivation som föräldrar och vänner. (25 Att väcka läsivern har en nyckelposition i modersmålsundervisningen.

Att delta i olika kampanjer för läsning och böcker har visat sig öka barnens läsiver på ett avgörande sätt. Biblioteks- och författarbesök, olika läsdiplom och bokprojekt stimulerar barn och ungdomar att läsa mer än vanligt.[26, 27, 28, 29]   Läscentrums kampanj Läsveckan och Läsäventyret får barn och unga att läsa genom att göra dem delaktiga i olika evenemang, jippon och material. Läsäventyret nådde år 2017 mer än en halv miljon finländare. Läscentrum strävar efter att öka föräldrarnas motivation att läsa högt för sina barn med hjälp av det riksomfattande projektet Läs för barnet.

Suomen Kulttuurirahasto och Kopiosto strävar efter att minska polariseringen mellan goda och svaga läsare med hjälp av det omfattande projektet Lukuklaani. Lukuklaani stöder läskunnigheten och -kompetensen i lågstadier och enhetsskolor. I en enkät som föregick projektet tillfrågades lärarna om olika arbetsmetoder de har för att stöda läsning. Av de 885 klasslärarna som svarade uppgav 91 procent att de använt sig av bokprat, 84 procent har använt sig av läsdiplom.

Det är viktigt att det finns mångsidiga alternativ och olika slags texter tillgängliga för att tända läsgnistan och stöda läsning som ett fritidsintresse. Det är viktigt att eleverna själva kan påverka vilka texter de läser i skolan. [30] Bekanta förebilder som förekommer i offentligheten kan fungera som goda förebilder.

Det är av största vikt att det finns läsande vuxna i medier och annan offentlighet. Hur man ute i samhället förhåller sig till läsning och litteratur påverkar barns och ungdomars läsmotivation och –kompetens. I en undersökning i tidningen Onnimanni (1_2/2018) behandlar finländska tidskrifter barnlitteratur i väldigt liten utsträckning. Rikstidningarna har inte heller barnboksrecensioner i tillräcklig omfattning.

År 2017 publicerades 1218 nya barn- och ungdomsböcker. Av dem var 587 inhemska. [31]

Barnboksinstitutet arkiverar barn och ungdomslitteratur och forskningen kring dessa i sin öppna samling. Institutet är en informationscentral. [32] Läscentrums nätpublikation Lukufiilis för ungdomar presenterar klassiker och nyheter inom ungdomslitteraturen. [33]

[20] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[21] OKM: Valtakunnallinen koululaiskysely 2017.
[22] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[23] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA 2012 tutkimustuloksia. OKM 2015:6.
[24] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[25] Merisuo-Storm, Soininen: Esi- ja alkuopetusikäisten poikien itsetunto, lukemisasenteet, lukemisminäkuva ja lukemisen taidot. Teoksessa Mahlamäki- Kultanen, Hämäläinen, Pohjonen, Nyyssölä (toim.) Maailman osaavin kansa 2020 – Koulutuspolitiikan keinot, mahdollisuudet ja päämäärät. Raportit ja selvitykset 2013:8. Tampere: Opetushallitus.
[26] Sulkunen, Nissinen, 2012. ”Heikot lukijat Suomessa.” Teoksessa Sulkunen, Välijärvi (toim.) 2012. Kestääkö osaamisen pohja? PISA 09. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2012: 12.[27] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[28] Hämäläinen et al.: Kirjailijavierailu lukuinnostuksen lisääjänä. Oppilaiden näkemyksiä Kirjailija joka kouluun -vierailuista. Jyväskylän yliopisto ja Lukukeskus 2014.
[29] Lukuinto-opas. Lukumotivaatiota ja monilukutaitoa koulun ja kirjaston yhteistyönä. Oulun yliopisto 2015.
[30] Rajala: Tytöt ja pojat lukijoina. Lukutaito ja lukuharrastuneisuus neljällä lounaissuomalaisella alakoululla. Jyväskylän yliopisto, Kokkolan yliopistokeskus Chydenius 2015.
[31] Kirjakori 2017, Lastenkirjainstituutti
[32] Kirjakori 2017, Lastenkirjainstituutti
[33] www.lukufiilis.fi

4. Är ungdomar medvetna om läskompetensens betydelse?

Den tid ungdomar använder på läsning har nästan halverats på 20 år. [34] Enbart tio procent av 15-åringarna läser skönlitteratur flera gånger i veckan, fyra procent uppger att de läser facklitteratur.[35] Smarttelefoner och internet har obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Intresset för att läsa långa texter har minskat.

Enligt undersökningar har en tiondel av ungdomarna i Finland svag läskompetens, av pojkarna 16 procent. [36] Skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens har ökat _ i Finland är skillnaden mellan pojkars och flickors kompetens större än i något annat OECD-land. [37]

Det finns en risk att svag läskompetens begränsar den ungas liv, försvårar fortsatta studier och arbete. En god läskompetens stärker identiteten och jämlikheten i samhället. Den ger en god botten för att klara sig i informationssamhället och dagens arbetsliv. Läskompetens innebär inte enbart mekaniska färdigheter, att behärska språkriktighet och grammatik; för att klara sig i vardagen måste man förstå allt mer invecklade texter och processa splittrad information.

God läskompetens är en nyckelfråga när det kommer till att motverka marginalisering. En person med svag läskompetens blir lätt ensam. Andelen marginaliserade ungdomar är betydligt större i Finland än i de övriga nordiska länderna. Nästan 16 procent av ungdomarna mellan 20 och 24 år står utanför arbetslivet och saknar studieplats i Finland. [38]

Det är oroväckande om den unga inte själv ser något skäl att läsa. I en förfrågan som gjordes i samband med Läscentrums projekt Ordets makt ansåg en betydande del av ungdomarna att läsning inte hade stor betydelse för dem. De såg inte sambandet mellan läskompetens och arbetsliv. Bara lite mer än en tiondel sade sig läsa för klara sig i arbetslivet. [39]

Det vore viktigt att diskutera om vi talar om läsning och läskompetens på rätt sätt. Det skulle vara viktigt att öppna för de unga vilken betydelse läskompetensen har med tanke på arbetsliv och hur man klarar sig i vardagen. Läskunnigheten hjälper oss att sätta ord på känslor samt stärker självkännedom och självförtroendet. En god förmåga att uttrycka sig hjälper en att klara av olika sociala situationer. Läskompetens ger en medel för att uttrycka sig i tal och skrift, språk och tanke går hand i hand.

Skälen till att läskompetensen sjunker är mångförgrenade När man ska arbeta med läskompetensen är det viktigt att hitta texter och genrer som intresserar, samt bredda synen på läsning. Om skönlitteratur inte känns som en angelägenhet för en, kan man uppmuntra att ta itu med facktexter eller raplyrik. I projektet Ordets makt utgick man från raplyrik. När man undersökte effekten av verkstäderna, ansåg hälften av de unga att de lärt sig något nytt, 30 procent blev intresserade av nya texter och 20 procent omvärderade sin uppfattning om läsning. [40]

Läsningens nya former, som e-format kan locka till läsning. Enligt den brittiska undersökningen National Literacy Trust halverade lätt tillgänglighet för e-boken antalet pojkar som tyckte det var svårt att läsa. [41] För den här gruppen var det också viktigt att få läsande förebilder.

[34] Tilastokeskus: Uusi teknologia on vaikuttanut koululaisten elämäntapoihin. 05/2014
[35] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito. Koulutuksen tutkimuslaitos ja Sanomalehtien liitto 2018.
[36] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM 2016.
[37] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM 2016.
[38] Eurostat, 8/2016
[39] Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus 2018.
[40] Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus 2018.
[41] The Impact of ebooks on the Reading Motivation and Reading Skills of Children and Young People. National Literacy Trust, 2015

5. Smarta apparater eller pappersböcker?

Läsvanorna har ändrats i alla ålderssegment. Redan babyn och alldeles små barn tillbringar allt mer tid med smarttelefoner och –apparater. I VUOKKO-undersökningen bland två_tre-åringar kunde man konstatera att barnen läste mer än de såg på tv, men de såg oftare på tv än de använde mobiltelefon eller andra mobilapparater. Bland sexåringarna hade tv-tittandet gått om läsandet. De använde klart mer mobiler, men ändå inte mer än de bläddrade i böcker och tidningar. [42] Å andra sidan kan man använda digitala plattformer och applikationer också då man läser med barn. De kan inspirera både barn och vuxna till nya läsupplevelser.

När man utvecklar läskompetensen behövs tålmodig djupläsning. Djupläsning aktiverar hjärnan på ett annat sätt än ytlig: När man undersökt vuxna som läser mycket har man kunnat konstatera att omfattande områden av hjärnan aktiveras speciellt när de läser lång, berättande text. [43] Ungdomar som aktivt läser skönlitteratur har de bästa resultaten också i andra skolämnen. [44]

När det gäller ungdomar är orosmomentet speciellt hur det går med läsning som kräver tålamod och långsiktighet. Ungdomar som använder många medier simultant och i snabbt tempo glider lätt över till underhållning och snabb-läsning. Man har märkt att ungdomar har svårigheter med att reflektera kritiskt i krävande situationer _ speciellt att värdera textinnehåll och tolka helheter är utmanande för ungdomar [45] Samtidigt ökar betydelsen av kritisk läskompetens i dagens digitala värld där man bör kunna avgöra om information är pålitlig. [46] Att bedöma informationens tillförlitlighet och att till exempel identifiera nättroll kräver läskompetens – också Youtube-videon bör man kunna läsa.

Att hitta texter som är intressanta och passande är ändå viktigare än vilket läsformat man använder. Pappersböcker är till exempel mer lättillgängliga och enklare att få tag på i ett skolbibliotek, men det är lätt att föra fram nya texter i digitala miljöer, och de kan därför locka nya läsare. Forskning visar att särskilt pojkar som läser allt mindre på sin fritid, lättare låter sig inspireras av olika tekniska lösningar för textöverföring än av pappersböcker. [47] E-böckernas tillgänglighet kan locka nya läsare. Man borde kanske tänka på hur man kan få långsiktig läsning till ställen där de unga är, till sociala medier och smarttelefoner. Å andra sidan flyttar läskompetensen inte automatiskt till digitala format, man måste öva sig i att läsa e-böcker. [48]

Ljudböcker, som har blivit allt populärare, har också lockat nya läsare. Förra året ökade försäljningen av nedladdningsbara ljudböcker med 181 procent eller 1,8 miljoner euro. Jämfört med försäljningen av traditionella böcker är siffran blygsam, under 2 procent av hela bokförsäljningen. [49]

Man ska alltså inte ställa digitala och pappersböcker mot varandra. Olika format ersätter inte varandra, utan kompletterar. Ljudböcker passar en snabbare livsrytm och konsumeras på ett annat sätt än pappersböcker. Ljudböcker kan locka lyssnare som inte är så intresserade av traditionell läsning.

[42] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (2018). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni 1-2/2018.
[43] Huotilainen, Peltonen: Tunne aivosi. Otava 2017.
[44] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti. Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto 2018.
[45] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautapuro, J. Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[46] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti. Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto 2018.
[47] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[48] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[49] Kustannusyhdistys: Neljännesvuositilasto 2017 Q1-Q4.