Mod och nyfikenhet är viktiga drivkrafter när vi handleder barn i flerspråkighet. Böcker är bra guider på resan. Läs på många språk, fråga, jämför och tala med barnen om det ni läser. Ingen behöver vara perfekt.
Många finlandssvenska barn växer upp i ett flerspråkigt sammanhang. En fördel när vi som professionella möter flerspråkiga barn med kompetens i finska och svenska är att vi oftast också behärskar språken. Då är det lätt för oss att bredda och stöda vartdera språket – med utgångspunkt i det språk som vi brukar använda med barnet.
När barnet går på daghem på svenska är det betydelsefullt att pedagogen medvetet förmedlar till barnen att båda språken är lika värdefulla, och samtidigt stärker det svenska. Att bekräfta svenskan stärker barnets flerspråkighet. Detsamma gäller omvänt.
Det gör inget om vi inte behärskar det andra språket ”felfritt”. Vi behöver tillsammans med barnen vara nyfikna på båda språken och gemensamt ta reda på det som barnet inte ännu kan. Samtidigt behöver vi bekräfta barnet och stärka hen som språkbrukare och meningsskapare.
Flerspråkighet förutsätter aktiva och medvetna insatser av de vuxna kring barnet. Högläsningens betydelse för den språkliga utvecklingen är i särklass. För att utveckla båda sina språk behöver det flerspråkiga barnet erfarenheter på båda språken. När vi läser högt med barnen kan vi presentera nya ord och sätt att formulera sig. För barnet är det värdefullt att kunna uttrycka känslor på båda sina språk. Också här kan boken komplettera ordförrådet på det språk som barnet använder mer sällan.
Högläsningen lägger likaså en grund för barnets läs- och skrivutveckling. Delvis är grunden oberoende av högläsningens språk. Men vi ska också medvetet bygga upp barnets språkliga förutsättningar för skolgången genom att läsa på barnets kommande skolspråk.
Högläsningens fördelar är många och stora, men det förutsätter att högläsaren är medveten om hur hen läser. Högläsaren ska väcka barnets egen tankeaktivitet och skapa ett samtal om berättelsen där barnet uppmuntras att aktivt använda språket.
Frågor som berör språket och samtal om orden får barnen att aktivt fundera kring betydelser. När vi samtalar med barnet behöver vi vara uppmärksamma på barnets språkliga förmåga på de olika språken. Då kan vi anpassa våra frågor till det enskilda barnet. Så här blir det lagom utmanande.
För att inspirera barnet att själva uttrycka sig behöver vi bekräfta det hen säger, uppmuntra och komplettera i stället för att tillrättavisa; ”ja precis, det heter tammi på finska – vad kan det vara på svenska?” I samtalen får vi också möjlighet att modellera hur man kan tänka och agera då man stöter på ord man inte förstår. Det är roligare att fundera tillsammans än att känna att man inte kan. Vi kan också i våra svar ”baka in” ord som barnen under samtalets gång ännu använder på det andra språket. På det här sättet får barnen också känna att vi förstått vad de menat.
Frågor som kopplar till barnens egna upplevelser får dem att koppla sina egna erfarenheter och visar på möjligheterna att göra personliga tolkningar av berättelser och text. Det här stöder barnens koncentration och gör det lättare för dem att förstå och tolka berättelsen, men även minnas den.
Att klä barnens egna erfarenheter i ord känns därtill meningsfullt för barnen, och gör dem motiverade att ta till sig språk. När barnet tack vare bokens innehåll får ta del av och relatera till något som hen varit med om på finska, och sedan får möjlighet att berätta om det på svenska stärks båda språken.
Frågor som uppmuntrar barnen att tänka framåt, förutspå vad som ska hända, stöder förståelsen av berättelsen och aktiverar deras tankar och tolkningar. En bok med bilder öppnar dessutom för otaliga diskussioner om bildernas innehåll, om känslor hos personerna på bilderna, om ord och begrepp på allt som kan finnas i bilderna, kanske också om illustratören och barnen ser miljön lika.
Ta vara på chansen att samtala med barnen, ställa frågor och spinna vidare på det barnen är nyfikna på. De här värdefulla stunderna befäster barnets språk och bjuder hen på nya språkliga upptäckter.
Det fungerar utmärkt att läsa böcker på både finska och svenska. Då har vi möjlighet att laborera med orden, jämföra och smaka på dem på båda språken. Så här visar vi att språken är lika värdefulla och att vi är nyfikna på dem. Det är också användbart att låna böcker på båda språken, bläddra i dem och ta reda på hur det står på det ena eller det andra språket. Att laborera och utmana på ett inspirerande sätt ger glädje och inspirerar och lockar att ta reda på och lära sig mera.
Som vuxna ska vi bjuda på språken – ju mer språk desto bättre. Vi behöver inte vara rädda att vi gör fel och därför låta bli att läsa en bok på det andra språket. Det går utmärkt bra att mellan varven bjuda på ord och samtala om det som händer i boken på det språk vi brukar använda med barnet.
Johanna Sallinen, sakkunnig, språkutvecklande verksamhet och småbarnspedagogik, Folkhälsan
Nea Kronberg, sakkunnig, läsning och specialpedagogik, Folkhälsan; projektforskare, Niilo Mäki Institutet
Ibland kan det vara svårt för barnet att koncentrera sig på högläsning. Vuxna kan hjälpa barnet att fördjupa sig i läsningen med några enkla knep.