Vi har samlat de viktigaste rubrikerna och frågorna kring programmet En läsgåva till barnet: att stöda flerspråkighet, modersmålets betydelse och behovet av litteratur för flerspråkiga barn.
Bokprogrammet En läsgåva till barnet har sedan år 2019 delat ut bokkassar till barnfamiljer inom ramen för barnrådgivningarnas verksamhet. Nästan 300 000 barnfamiljer har fått bokkassen.
I kassen finns en versbok, en sagobok, fakta för föräldrar om vikten av att läsa med barn, och ett inbjudningskort till biblioteket. En mångprofessionell grupp sakkunniga har planerat innehållet i kassen. Till dem hör barnboksförfattare, illustratörer, hälsovårdare, socialarbetare samt ledande sakkunnig vid THL:s rådgivningar.
Bokprogrammets målsättning är att alla familjer har likvärdiga möjligheter att läsa, och att alla föräldrar får kännedom om läsningens betydelse för barns utveckling.
En läsgåva till barnet finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Under lapptäcket som finns med i kassen har finansierats av Svenska kulturfonden och Suomen Kulttuurirahasto.
Programmet En läsgåva till barnet har nått nästan 300 000 familjer. Programmets effekt har undersökts i två olika utredningar.
63 % av de föräldrar som fått kassen ser att den lett till att familjen läst mer. Av dem började 26 % läsa högt tack vare kassen, 37 % har läst mer än förr. I många familjer har högläsning blivit en del av de dagliga rutinerna.
64 % av föräldrarna till barn i åldern 3-4 år och 54 % av föräldrar till 5-åringar upplever att barnets läsiver väckts tack vare bokkassen.
Av hälsovårdarna vill 100 % dela ut bokkassar och 100 % tror att En läsgåva till barnet har betydelse för familjernas läsvanor.
Bokprogrammet En läsgåva till barnet stöder familjernas läsning på ett jämlikt sätt. Man delar ut bokkassarna till barnfamiljer vid barnrådgivningarna.
Det bor allt fler familjer i Finland där man har ett annat modersmål än svenska eller finska. Det är viktigt att man stöder också deras gemensamma lässtunder.
I de familjer där man har ett annat modersmål än svenska eller finska kan läsningen behöva extra stöd. Det kan vara svårt att hitta barnböcker på det egna språket, det kan hända att läsning inte ingår i familjens rutiner eller man känner kanske inte till Finlands biblioteksväsende. Bokkassen påminner om läsningens betydelse på så många familjers eget språk som möjligt och försäkrar sig om att man har inspirerande läsning på familjens eget språk i hemmet.
Bokkassen En läsgåva till barnet finns på svenska, finska, tre samiska språk, estniska, ryska, ukrainska, somaliska, arabiska, och kassen kommer senare på romani. Bokkassar på andra språk än svenska och finska har delats ut av barnrådgivningarna åren 2019-2021 och nu på nytt år 2026.
Upphovspersonerna till Under lapptäcket bor i Finland. De är professionella. Vi vill att boken inspirerar och att så många familjer som möjligt kan relatera till sagorna i den.
Med boken vill vi påminna alla barnfamiljer i Finland om hur många olika språk vi talar i Finland, och hur många olika kulturer som finns representerade i vårt land. Ju bättre vi förstår varandra och våra olika bakgrunder, desto smidigare kan vi samarbeta.
Programmet En läsgåva till barnet finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringen täcker tryckkostnaderna för den svenska och finska upplagan, faktamaterialet till föräldrar, produktionen av instruktionerna till hälsovårdarna, bokkassarna och leveransen av kassarna till barnrådgivningarna.
Produktionen och utdelningen av kassarna på övriga språk och tryckkostnaderna för böckerna på de språken bekostas av Svenska kulturfonden och Suomen Kulttuurirahasto.
Forskning visar att kunskap i det egna modersmålet stöder språkutveckling och inlärning. Att behärska sitt eget modersmål väl ger grund för de egna känslorna, tankarna och för att bilda sin identitet. Det underlättar också inlärningen av nya språk som svenska och finska. Modersmålet är också en länk mellan barnet, familjen och släkten.
Det måste finnas möjlighet till tidiga lässtunder också i familjer där man inte talar svenska eller finska. Läsfärdigheterna utvecklas före skolåldern. I undersökningar av nybörjarundervisningen (åk 1-2), har läsning varit den enda enskilda fritidssysselsättningen som har ett tydligt samband med bättre kunskaper i modersmål och matematik (NCU 2023).
Man har delat ut bokkassar till familjer på svenska och finska sedan år 2019. Språkspektret vidgas för att vi vill ge ett jämlikt stöd till familjernas läsning.
Elever som läser svenska eller finska som andra språk har svagare läsfärdigheter, flerspråkiga barn behöver således extra stöd för sin läsfärdighet. Alla familjer bör ha möjligheter till fritidsläsning, och läsning på modersmålet ger grund för läsfärdighet också på andra språk.
Ju bättre man kan sitt modersmål, desto lättare lär man sig också andra språk. Det egna modersmålet stöder språkutvecklingen och all inlärning, också nya språk som svenska och finska.
I de flerspråkiga bokkassarna för En läsgåva till barnet finns material på familjens eget språk och på svenska eller finska. Sagoboken och faktamaterialet om läsningens betydelse är på familjens språk, estniska, ryska, ukrainska, somaliska, arabiska, ett samiskt språk. Senare tillkommer en kasse på romani. Det finns dessutom en finsk eller svensk versbok och ett tvåspråkigt läsmått på svenska och finska i kassen.
För att kunna vara delaktig i samhället är det viktigt att lära sig ett av nationalspråken, svenska eller finska. Ett starkt eget språk är ett stöd för att lära sig svenska eller finska.
Forskning visar att tvåspråkighet kan underlätta inlärning av fler språk, som svenska och finska. Att verka på flera språk ökar inte risken för språksvårigheter.
Enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar för småbarnsfostran: ”När man ökar på svenskan eller finskan i barnets vardag och dess betydelse blir större, särskilt i förskoleundervisningen borde vårdnadshavarna medvetet stärka barnets modersmål med att läsa, benämna saker och tala med barnet på hens eget modersmål. Vårdnadshavaren ansvarar för att upprätthålla barnets eget modersmål. Flerspråkighet fördröjer inte i sig språkutvecklingen och är inte en riskfaktor för språkutvecklingen.”
Många elever med invandrarbakgrund får särskilt stöd, men skolan kan ha svårt att veta om elevens svårigheter beror på inlärningssvårigheter eller på svag förståelse av skolspråket (Bernelius & Huilla, 2021). Det finns flera faktorer som påverkar inlärningen för elever med invandrarbakgrund, som integreringen, olika skolbakgrund och avsaknad av eller bristfällig tidigare skolgång (Arvonen, 2011).
Enligt Pisakartläggningen 2022 hade läsförmågan sjunkit bland niondeklassarna med invandrarbakgrund på samma sätt som för alla niondeklassare, jämfört med år 2012. Lärandeskillnaderna mellan majoritetsbefolkningen och elever med invandrarbakgrund är stora, men gapet har krympt jämfört med år 2012 (Pisa 2022). Enligt NCU:s bedömning av nybörjarundervisningen (åk 1-2) år 2023 har färdigheterna bland elever som har svenska eller finska som andra språk utvecklats sämre än för andra elever.
I båda undersökningarna betonar man att elever med finska som andra språk har mycket olika bakgrund. I Pisaundersökningen lade man märke till att invandrarbakgrund i sig inte behöver betyda svag kunskapsnivå i Pisatestet. Centrala faktorer var bristande språkkunskaper och familjens låga socioekonomiska status. Av elever som var första generationens invandrare hade 61 % svag läsförståelse, och samma sak gällde för 39 % av eleverna som var andra generationens invandrare (Pisa 2022).
Det blir allt vanligare med flerspråkighet i Finland. Med flerspråkighet avses en person som använder fler än ett språk i sin vardag. Eftersom vi har allt fler som använder främmande språk, har flerspråkigheten blivit vanligare. Alla flerspråkiga syns inte i språkstatistiken då man kan uppge bara ett språk i statistiken.
I slutet av år 2021 fanns det ca 458 000 personer som talar främmande språk i Finland (8,3 % av befolkningen), i slutet av år 2024 var de redan 610 000 personer (10,8 % av befolkningen). År 2024 växte andelen som talar främmande språk som första språk med 51 854 personer. Ungefär hälften av dem bor i huvudstadsregionen.
Det vanligaste främmande språket är ryska. Mer än 100 000 personer i Finland har ryska som modersmål. Det näst vanligaste är estniska, som talas av inemot 50 000 personer. De följande stora språkgrupperna är arabiska, ukrainska, engelska och somaliska. Enligt statistikcentralen talas det allt som allt ungefär 160 olika modersmål i Finland (2024).
I en värld stadd i ständig förändring där människor hela tiden flyttar och rör på sig kan man vänta sig att andelen flerspråkiga personer i befolkningen kommer att öka i Finland. För att motverka ojämlikhet borde man säkra sig om att invandrare har tillräckliga grundkunskaper genom ett främja delaktighet, utveckla samarbete mellan hem och skola samt reservera tillräckligt stöd och tid för att utveckla språkkunskaper. Det är också en förutsättning för att personerna ska kunna studera och arbeta.
Vid Institutet för de inhemska språken har man konstaterat att det med tanke på språkklimatet är viktigt att invandrarnas flerspråkighet uppskattas i arbetslivet och bredare i samhället. Enligt nämnden för finska språket speglas polariseringen i det politiska klimatet i någon mån också i attityden till språk och språkbrukare, och de som försvarar finskan har blivit skarpare. (Regeringen om tillämpningen av språklagen 2025).
De här språken har en särställning för att de är lokala minoritetsspråk. De som talar de här språken har minskat för att de har tvångsassimilerats med majoritetsbefolkningen. Det är fortfarande ovanligt med språkundervisning på samiska språk och romani, och det finns få barnböcker på de här språken.
För att minoritetsspråk ska hållas levande och föras över mellan generationer är det viktigt med all slags stöd och återupplivning av språken. För ursprungsspråkens del är det viktigt med tanke på den kulturella identiteten och välmåendet att den som talar det behärskar sitt eget språk. (Grenoble 2021.)
I de regioner i Finland där man talar samiska språk (enare-, skolt- och nordsamiska) har språken status som officiella språk. Numera bor de flesta samiska barn utanför sin hemtrakt.
Man har talat romani i Finland sedan början av 1500-talet. Vi planerar bokkassar på romani som en del av ett program för återupplivande av romani i Finland.
Man kan beställa bokkassar på samiska språk och romani till alla barnrådgivningar i Finland. De bokkassarna ges ut av Suomen Kulttuurirahasto.
Det är lätt att få tag på barnböcker och annat material på engelska. Det är däremot svårt att få tag på barnböcker på många andra språk. Engelskan har en maktställning och behöver därför inte extra stöd.
Det finns angivet i Finlands lag att alla som bor i Finland har rätt att upprätthålla och utveckla sitt eget språk och sin egen kultur. Minoritetsspråkens ställning regleras i olika lagar (Kotus).
Redan i läroplanen för småbarnspedagogiken och grundundervisningen har man uppmärksammat en språkmedveten fostran som förstår de olika språkens betydelse och hur man använder dem i olika situationer, samt uppmärksammar mångfalden i familjernas kultur och livsåskådning. Undervisning i modersmål finns med i läroplanen från förskoleundervisningen.
En läsgåva till barnet – kartläggning av effekten, Läscentrum: https://luelapselle.fi/sv/kartlaggning-bokkassen-inverkar-pa-barnets-lasvanor-annu-i-lekaldern/
10 fakta om läsning, Läscentrum: https://lukukeskus.fi/sv/10-fakta-om-lasning-2024/
Flerspråkig läskunnighet – utredning. Sammanfattning på svenska: https://lukukeskus.fi/sv/flersprakig-laskunnighet-utredning/
Utbildningsstyrelsen: språklig och kulturell mångfald. Handledning. https://www.oph.fi/sv/servicehandledning-i-smabarnspedagogiken-som-praglas-av-spraklig-och-kulturell-mangfald
Utbildningsstyrelsen: Stöd för det egna modersmålet https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/stod-det-egna-modersmalet
Utbildningsstyrelsen: Oma kieli, oma mieli https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/oma-kieli-oma-mieli
Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/items/fd4b8969-ee23-4475-8bc7-263de42705ea
Kunskaper i modersmål och matematik i nybörjarundervisningen, NCU
Unga med invandrarbakgrund, deras grundläggande färdigheter enligt Pisa 2022, Undervisnings- och kulturministeriet: https://okm.fi/sv/fardigheter-hos-elever-som-flyttat-till-finland
Statistikcentralen: https://stat.fi/sv/publikation/cm1jg8tr20lco07vwvoif9s6i
Grenoble, Lenore A. “Why Revitalize?” Chapter. In Revitalizing Endangered Languages: A Practical Guide, edited by Justyna Olko and Julia Sallabank, 9–32. Cambridge: Cambridge University Press, 2021.
Bernelius, V. & Huilla, H. (2021). Koulutuksellinen tasa-arvo, alueellinen ja sosiaalinen eriytyminen ja myönteisen erityiskohtelun mahdollisuudet.
Arvonen A. (2011). Maahanmuuttajanuorten oppimisvaikeuksien tunnistaminen. NMI Bulletin 21(1). Niilo Mäki Instituutti.
Kotimaisten kielten keskus: Kielet ja kielipolitiikka – Kotus På finska
https://www.oph.fi/sv/sektorsovergripande-samarbete-inom-smabarnspedagogiken
Flerspråkiga biblioteket: https://www.biblioteken.fi/flersprakigabiblioteket?language_content_entity=sv
Stöd för flerspråkiga barn https://luelapselle.fi/sv/forstasidan/stod-for-lasning-med-flersprakiga-barn/
Oman äidinkielen opettajien selvitys, Lukukeskus: Oman äidinkielen opettajat toivovat laadukasta lastenkirjallisuutta omalla kielellä – Lue Lapselle På finska
THL:s webbinarium 2026, program: Webinaari: Monikielisyys lasten kielen kehityksen edistämisessä ja seurannassa lastenneuvolan ja varhaiskasvatuksen yhteistyönä – THL ja aineistot: Monikielisyys lasten kielen kehityksen edistämisessä ja seurannassa lastenneuvolan ja varhaiskasvatuksen yhteistyönä -webinaari | Opetushallitus På finska
Insändare, Aamulehti: Kuuluuko monikielisyys vain eliitille? På finska
Sinulla on väliä -podcast: Miten monikielisyys rakentaa lapsen identiteettiä ja miksi kaikkien kiel… På finska